fredag 31 augusti 2012

31 augusti 1997

Det har nog alltid bott en liten roylist i mig.
Jag minns när jag var liten (lågstadieåldern) och familjen körde till farmor och farfars stuga på helgerna. Det bästa var nästan alla de Svensk Damtidningarna som min faster lämnat där. Jag satt hängande över dem och läste om alla prinsar och prinsessor. Älskade alla fina klänningar och smycken.
(minns iofs att det i början av åttiotalet även stod mycket om Björn Borg och hans dåvarande fru Mariana, men det är en helt annan historia...)
Det stod väldigt mycket att läsa om en ung Diana Spencer som skulle gifta sig med kronprinsen av Wales, Charles.
Jag såg bröllopet på tv, sommaren 1981. Jag var inte gammal, sju år men jag minns hur fint jag tyckte att det var. Hennes klänning med slöjan och släpet.
Åren gick och jag följde Diana och Charles äktenskap i tidningarna.
Vad var egentligen sant och vad var inte sant?
Problem fanns det iaf, det var ganska klart. Allt är inte guld och gröna skogar bara för att man är kunglig.

bilderna är lånade bl.a. från Expressen.se
Idag för 15 år sedan var jag ganska så mycket gravid med Elin. Hade tre månader kvar av graviditeten. Men det är ganska oviktigt i det här inlägget.
Jag jobbade på ett äldreboende för "fiiiina" tanter och farbröder på söder, vid Hornstull i Stockholm. Men även det är ganska oviktigt i det här inlägget.
Idag, ikväll för 15 år sedan arbetade jag kväll på det här stället med alla "fiiiina" tanter och farbröder. Kanske ganska oviktigt i det här inlägget, det också.
Men jag minns det. Jag minns det väldigt klart. Att jag jobbade kväll. Att jag var väldigt gravid.
En ganska vanlig kväll på hemmet. Jag gick min kvällsrunda på "min" våning. Gick in till en tant som bodde i ett ganska stort rum (det fanns ganska många olika storlekar på rum och lägenheter på det här hemmet). Hon talade om för mig att prinsessan var död. Jag sa till henne att det var inte möjligt, det kunde inte vara sant. Tanten stod på sig och jag stannade kvar i hennes rum för att titta på 18 nyheterna. Det var sant, det som tanten hade talat om för mig. Prinsessan Diana var död. Hon hade dött i en biljakt. En jakt där paparazzifotografer jagade henne i Paris. Det hela slutade med en bilkrasch.
Jag minns vilka skriverier det blev för att Drottning Elisabeth till en början inte höll ett tal till sitt folk (hon och Diana var inte de bästa vännerna när det här utspelade sig.) Hon fick ge vika och talade till sin nation.
Jag minns begravningen. Vilka folkmassor.
Jag tror att Diana lever vidare för alltid i människors minne. Hon var älskad av folket.

1 kommentar:

  1. Mmm...Visst vare så.,...Bra inlägg/Natti Natti Kram

    SvaraRadera