söndag 30 september 2012

funderingar

Jag har ju många, eller ja ivarje fall några gånger pratat om skolan och samarbetet som måste existera mellan hem och skola för att våra barn ska få ut det bästa och mesta av skolan, för att våra barn ska må bra och ha det bra i skolan.
I dagens Helsingborgs Dagblad stod att läsa följande:

I läroplanen står att
alla som arbetar i skolan skall
"samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet."

Läraren skall:
"samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elvernas skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling."

Mmmmhmm. Samarbete är ordet, ja. Det har jag sagt så länge jag kan minnas. Har varit med om så mycket 'samarbetsovilja'. Det är både tråkigt, jobbigt, ledsamt, frustrerande och ilsket (ilsket kanske inte är rätt ordval, men man blir ilsken, arg och irriterad, men allra mest blir man - jag - nog ledsen. Det ÄR väldigt ledsamt!)
Har hört från lärare och har pratat med lärare bl.a. om det sociala samspelet i skolan. Många lärare får lägga ner så otroligt mycket tid och energi på just det sociala samspelet mellan sina elever. Tid som tas från undervisningen. Hur reagerar och agerar dessa föräldrar när deras barns lärare talar om hur skoldagen har varit?
(nu säger jag inte att det är så här mellan alla barn och jag säger inte att alla föräldrar inte engagerar sig och inte agerar tillsammans med pedagogerna....men...)

stampat jordgolv och rosa kök


Idag...
...är det 20 år sedan 10-öringen togs bort som betalningsmedel. Den hade då funnits i 120 år.
Det står i Helsingborgs Dagblad idag. Vidare kan man läsa att ett- och tvåöringarna försvann1971 och att femöringen ochö 25 öringen fanns kvar till 1994. För två år sedan drogs 50 öringen in.
Tänker man efter och minns sig tillbaka så var börsen ofta knökfull av en himla massa mynt på den tiden då det begav sig. Till skillnad från idag när man knappt har pengar alls i börsen...mitt i detta kortsamhälle som vi lever i.
Funderar ibland över hur tiderna verkligen har förändrats. Hur många unga idag inte får uppleva det jag har upplevt. Ofta i jobbet kan tanken slå mig. När jag började inom vården för snart tjugo år sedan körde jag bl.a. runt ute i hemvården på landet i mellanskåne. Det var så roligt.
Jag besökte bl.a. en gammal farbror som ofta var ute på promenad i skogarna runt sitt hus. I sin hand hade han sin promenadpinne, för det var en pinne, modell större såklart som han stöttade sig på och stötta sig behövde han eftersom han gick ganska vingligt. Men han klarade sig bra och var ute och spatserade i ur och skur. Sol och snöstorm.
Hans hus var något alldeles speciellt. Lite som Pippis Villa Villekulla. Låga bänkar i köket. Kökssoffa. Rosa gult och grönt i köket och allt lite på kant :) Det var en härlig upplevelse att stiga in i hans hus. Finns det någon äldre farbror eller tant kvar i ett gulligt Villa Villekulla hus så att unga får uppleva lite 'förr i tiden'? Jag vet att vi som lever nu också blir 'förr i tiden' men vår tid är inte vad tiden 'förr' var.
Lite svamligt, kanske, men jag hoppas ni förstår vad jag menar.
Då på den där tiden, när jag jobbade i mellanskåne och for runt på landsbygden i min kommunbil besökte jag även en farbror som bodde i ett pyttepytte litet hus. Ett rött. Med trasmattor på golvet. Jordgolv. Det ni. Stampat jordgolv. Och farbrorn hade det bra, tro inget annat. Jag är glad att jag har fått se hans jordgolv. Det är ett minne som jag bär med mig nu och för alltid...


Onedinlinjen

När jag var liten följde min mamma två serier på tv. Den ena var 'hem till gården' (tänk att den fortfarande existerar) och den andra var 'Onedinlinjen' Jag tittade väl sådär på dessa serier då, men så någon gång i början på nittiotalet visade någon kanal 'Onedinlinjen' på förmiddagarna. Då! tittade jag på den här serien och tyckte att den var så bra.
Minns att jag led med kaptenen när hans fru dog (om jag minns rätt så var det kaptenens fru som dog) Egentligen minns jag nog inte så himla mycket av serien, mer än just att jag tyckte den var bra och att mamma tittat på den närjag var yngre.

bilden är lånad från google

lördag 29 september 2012

soligt


Det är sådana här soliga stunder man får minnas och plocka fram när höstrusket viner utanför dörren :)
Nu har det kanske inte börjat vina och hustruska för fullt, men idag kände jag för att plocka fram lite sol :) Hösten är en luring en...några timmar varje dag är det hur härligt väder som helst, för att några timmar senare vändas till ett flera timmar ihållande ösregn.
Elin och jag har varit likadana badkrukor den här sommaren...så roliga var vi när det begav sig :)

rosa bandet




Årets rosa band har Kristina Tjäder, Sofia Wallenstam och Karin Söderlind designat. Systrarna bakom klädmärket Dagmar.
Jag frågade efter årets rosa band i en liten butik nära mig. Såg i deras hylla att förra årets band fanns att köpa. Men årets då? Kassörskan berättade att de måste sälja slut på dem först innan de fick sälja årets. Hmmmm, låter lite märkligt. Mitt band hittade jag i en annan butik. Hoppas att lilla butiken har fått in årets rosa band nu.
För att ytterligar stötta forskningen kring bröstcancer kan man köpa Icas rosa hallon och blåbär. 1.50 kronor per såld förpackning går till forskningen.
 

bilderna är lånade på www.cancerfonden .se


frukosthjälp

Jag har fått hjälp att duka till frukosten...
Lite gafflar, knivar och skedar. Dubbelt här och var :)

Published with Blogger-droid v2.0.9

Ronja Rövardotter


Birk och Ronja
bilden är lånad från google
Astrid Lindgren - när jag var liten fanns ett barnprogram där Astrid satt i en fåtölj och läste en av sina sagor. Jag minns när hon läste Mio min Mio och jag minns när hon läste Bröderna Lejonhjärta.
Minns inte om Astrid läste om rövarbarnen Birk och Ronja men det gjorde Inga-Lisa - min fröken i ettan, tvåan och trean.
När jag gick i ettan läste Inga-Lisa Ronja Rövardotter högt för oss.
Hon var bra på att läsa högt, fröken i lågstadiet. Hon läste med inlevelse och varje karaktär hade sin egen röst
Ronja Rövardotter är en av mina favoriter bland Astrid Lindgrens sagoskatt. Jag har inte läst boken för mina barn, men vi har sett filmen tillsammans hur många gånger som helst, barnen älskar den.

fredag 28 september 2012

go´kväll

Önskar er alla en härlig höstig mysig fredagskväll! Men en massa tända ljus i rummet och gatlyktor som lyser upp gatan utanför husknuten.

...tror jag fortsätter...

...att längta efter Visby.
På visit Gotland - Gotland.net´s Facebooksida hittade jag den här bilden. Ett vykort från 1901. Underbar bild, från den tiden då staden stavades Wisby :)



Vi har bestämt att ett gotländskt julbord blir det nog inte under vår helg i Visby, men vi ska äta jullunch någonstans (än så länge går det bara att läsa om fjolårets jullunchtallrikar på de olika restaurangerna i Visby) med lite gotländskt gott :)

Igår shoppade jag lite julklappar. Har köpt några sedan innan men nu känns det som att startskottet är skjutet för årets julförberedelser!! Det känns mer och mer jul i kroppen :) Härlig känsla!!
Ullaredsresa är inbokad med systeryster och då ska så gott som de sista julklapparna köpas.
När börjar ni köpa julklappar?
När startar ert julbak och julmatsförberedelser? (man kan ju frysa in en del, jag brukar göra köttbullarna ganska tidigt och stoppa i frysen)

Visby

Såhär lite innan det är dags att sätta sig i  bilen och köra till jobbet...ja, då drömmer jag mig bort. Till Visby i juletid. Jag längtar verkligen till den sista november då Janne och jag sätter oss på ett plan i Ängelholm och en timme senare landar i Visby. Det ska bli så roligt.
Givetvis som den jultok jag är, tycker jag att snö är ett måste för att julstämningen ska vara på absolut topp, men den där snön rår man ju inte över så om det nu inte skulle ha fallit någon snö över Visby den där första helgen i december så hoppas jag iaf att det är kallt - det bidrar också till julstämning.
Men med eller utan snö eller kyla så är det mysigt; strosa med Janne innanför murarna...gå in och ut i de små butikerna som finns där.

http://www.gotland.net/sv/shopping/julmarknader-pa-gotland - här kan man läsa om både det ena och det andra som händer i Visby och på resten av Gotland i juletider...här står om olika jultraditioner.

Lite gotländsk julmat tror jag minsann vi ska äta...kanske inspireras vi och införa något nytt på vårt eget?

Just den helgen vi är i Visby är det marknad i stan och på söndagen är det skyltsöndag :-)
Alla tiders jul kallas marknaden. Låter trevligt :) eller hur?

bilderna här i inlägget har jag lånat från ovan nämnda sida 

Visby skyltsöndag

Som sagt: jag längtar...

mina vänner

När jag gick på låg- och mellanstadiet cirkulerade ofta 'mina vänner' böcker i klassen.
En bok där man skulle fylla i sitt namn, födelsedag, syskon, vilka djur man tyckte om, maträtt som var favoriten m.m.
Och så kunde man, om man ville klistra in ett foto på sig själv på sidan där man fyllde i allt vad det nu var. Många skrev i dessa böcker och det var alltid så roligt att få tillbaka den när en kompis haft den med sig hem en dag för att fylla i den. Att läsa vad h*n skrivit. Om h*n hade klistrat in en bild av sig själv. Vissa ritade ett självporträtt :)
Jag hade många sådana här böcker genom åren. Roligt minne att plocka fram och läsa ur :)

får i rad


En arbetshelg väntar mig. Med start idag fredag, ett kvällspass. Lite sådär roligt när man ska vara på jobbet hela helgen när resten av familjen är ledig, men väl där brukar det gå fort och ofta är det ganska skönt att jobba helg eftersom det är mindre folk i rörelse i huset...lite lugnare :)

Lite mys och ingen stress med Oliver innan dagis är skönt att hinna med.
Idag har vi ritat. Oliver ritade med stora vida rörelser och mönstret blev det samma :) och så har vi spelat får i rad ett spel som jag köpt i Visby i somras. Oliver tycker om de små fåren :) och jag tycker om hans lilla gulliga hand när han plockar upp fåren :)



torsdag 27 september 2012

på marken

Kan det vara som så att vardagen är ikapp mig nu :)
Nu har jag arbetat några veckor (ja, snart två månader, jösses vad de månaderna har gått fort!)
Trött som en, jag vet inte vad. Skönt att vara ledig idag. Lite laddning inför stundande helgen på jobbet.
Nä, jag tror bara att det har varit mycket jobb på sistone, det är därför jag är så trött. Är mitt i en schemaperiod där mycket utöver det vanliga arbetet händer. Ser fram mot nästa period då jag kommer att arbeta färre timmar =) (vi har s.k. tvättstugeschema)
Mer att se fram mot är Jannes och min helg i Visby i början av december. Igår bokade vi flyget dit :)

platt hatt

många små i gräsmattan - blivande röksvampar

pryder entrétrappan - ljung
Önskar er alla en skön och härlig höstdag!

dagbok


Jag har alltid älskat att skriva.
Har skrivhäften från lågstadiet där jag skrev små berättelser.
I fyran tilltog skrivandet. Skrev inte bara i skolan. Skrev berättelser i block. Ofta och mycket om kärlek var det då.
Någon gång på lågstadiet fick jag min första dagbok. En vit, med dagbok i guld på pärmen. Jag skrev och skrev och fler dag böcker införskaffades.
En period, det blev några böcker skrev jag på engelska för att träna upp mig i språket. Då hade jag nämligen en dröm om att komma till Australien inom kort. (jag kom aldrig till Australien och jag har inte kommit dit ännu, men drömmen finns kvar...)
Tänk så många minnen som väcks till liv när man hittar en dagbok från förr :)
Har ni skrivit dagbok?

bilden är lånad från google

onsdag 26 september 2012

Hippo

Hippo känner ni inte och inte jag heller, men under jul- och nyårshelgen får jag gott om tid att lära känna honom - den här lille söta krabaten.
Janne har berättat att hans arbetskamrat har ett marsvin, nakenmarsvin som bara har päls på nosen.
Jag älskar marsvin, men ska ärligen säga att jag tyckte det lät konstigt med ett marsvin utan päls...
Igår frågade arbetskamraten om våra barn vill passa Hippo när hon och familjen åker bort i december.
Såklart de vill! Och jag också!!
Och så skickade Birgitta bilder på sin Hippo och jag bara tycker att han är så himla söt!
Kolla blicken på första bilden.



OKEJ

bilden är lånad från fb´s 'kommer du ihåg'


Mina första musikminnen är lätta att peka ut. Det var när Carola vann Schlager-SM 1983 med 'Främling'. Innan dess lyssnade jag inte på annan musik än vad som spelades i huset av mina föräldrar och innan dess läste jag inte om 'kändisar'. Det började där och då, 1983 och då började en period, som skulle hålla i sig ett antal år då alla mina veckopengar gick åt till att köpa tidningar med mina idoler...på den tiden samlade jag på bilder av mina idoler. Carola. Herrey´s. Kikki. Pernilla. Lena Ph. (mycket schlager på den tiden, hör ni :)) Musiksmaken ändrades något, mer utländska artister och då var tidningen OKEJ perfekt att köpa. Två planscher i varje tidning. Många bilder. Blanka sidor i tidningen = extra fina bilder. Mycket färg. Ja, OKEJ bjöd på mycket. både det ena och det andra. Svenskt och utländskt.

tisdag 25 september 2012

att slå en knut

Vi har en vindruvsranka i trädgården.
Den växer så att det knakar och ger varje år en rejäl skörd av små mörka vindruvor.
Många små klasar. Om några veckor är de färdiga, det brukar vara riktigt kallt när de har mognat och är som godast.
Om man låter bli att äta skalet är de ganska goda.
Bladen är väldigt vackra, tycker jag.


Kring nästan varje gren/kvist i rankan slår den knut på sig själv.
Starka knutar. Väldigt starka.
Här är några slagna knutar:




friska luften

Vilken härlig dag det har varit.
Härliga höst.

Ídag har alla avdelningar på Olivers dagis har sprungit höstruset.
En liten lagom runda för små barn.
När man har höstrusat får man en medalj att hänga runt halsen.
När jag visade Oliver den och frågade om han hade sprungit på dagis idag...ja, då började han skrika. Jag frågade en gång till och han satte igång att skrika om igen. Hmmmm, tyckte han att det var tråkigt, jobbigt eller vad? :)
Lång dag på jobbet idag pga möte och då blev det automatiskt en lång dag för lilleman. Jag trodde i mitt stilla sinne att han skulle vilja hem och mysa i soffan direkt (det ville jag :)) men nej, det var lek i trädgården som gällde. I nästan en timme...inget av Olivers stora syskon har varit sådana utenissar...men jag klagar inte, det är bra att vara ute i friska luften!
medaljen och min lille utenissen :)


Den vita stenen



Fideli och Farornas konung. Fia och Hampus.
Rika flickan och skomakarens pojke.


Den vita stenen
av Gunnel Linde



Boken filmades och visades på tv när jag gick på lågstadiet och jag tror att jag gick i ettan eller tvåan. Varför jag minns detta beror på att min bästis på den här tiden hette Zandra och vi bestämde oss för att leta upp en vit sten och hitta på olika uppgifter som den andra skulle klara för att få ha stenen hos sig en viss tid. Jag minns att någon av oss kastade in stenen i en trädgård och så skulle den andra gå in och hämta stenen. Mer om dessa stenäventyr minns jag inte...men jag minns att vi blev osams ett antal gånger just pga den här stenen. Vi ville ju ha den i vår 'ägo' båda två och tyckte väl inte att den andra hittade på bra uppgifter som skulle lösas.
Nä, några äventyr att jämföra med Fias och Hampus kunde vi aldrig hitta på.
Vi var inte uppe på natten och målade gubbar/ansikten på någon kyrka...vi hade ingen sur farbror i vars rum vi kunde smyga in i och gömma stenen för att den andra av oss skulle kunna ta tillbaka stenen.
Zandras och mitt 'vita stenen' äventyr rann ut i sanden ganska så snabbt.

bilden är lånad från nätet

måndag 24 september 2012

bakar potatis

Efter lite soffmys efter dagis var det dags att börja på kvällsmaten.
Oliver tyckte att vi skulle ha potatis. I mängder.
Han tog fram muffinsplåtarna:


...tyckte inte att muffinsplåtarna räckte till alla potatisarna, därför åkte de vanliga plåtarna fram de också:



Skadar ju inte att smaka på de där potatisarna...men de var/är inget goda....


En ordentlig pojke städar och plockar undan efter sig. Dock gick det inte att hälla tillbaka potatisarna i sin säck...en och en stoppade Oliver tillbaka potatisarna.

olika världar



Idag bet det allt lite i kinderna när det var dags att ta sig till jobbet. Utan regn så det gör liksom inte så mycket, tycker jag att kylan har tagit vid. Det kan vara ganska skönt.
(ikväll regnar det dock desto mer, det smattrar rejält på fönsterna på ovanvåningen)

Jag såg min lille goseman genom köksfönstret idag på jobbet. Såg att han sprang uppför trappan/rampen på dagis och vände sig om och tittade efter de andra som inte var lika snabba som han :) Han har det så bra och det vet jag ju så väl, men det känns bra att se det också!

Förra veckan skrev jag lite om döden...spinner vidare lite grand på det: visst kan man väl säga att vi lever i olika världar bredvid varandra?
Ska se om jag kan förklara vad jag menar utan att vimsa till det totalt.
Om man t.ex. jobbar på någon slags avdelning med många olika människoöden....en männsiska, med ett av alla dessa öden går bort, anhöriga är ledsna - de är i en värld, sorgfylld, men samtidigt utanför deras dörr skrattar andra människor för att de hör en rolig historia, glädjefylld sång fyller rummet, dessa glada människor är i en värld, omedvetna om den där andra världen just där och då.
Det är ju så, världen snurrar fastän tiden stannar för några av oss. Man kanske kan tycka att det är orättvist...varför är alla glada och skrattar när det här hemska och så sorgsna har drabbat mig...det behöver inte enbart vara när någon går bort...det räcker att man är frånvarande en tid...livet, vardagen fortsätter som vanligt för andra. För en stund är vi i olika världar. Så nära varandra men ändå långt ifrån. En stund.
Jag kan känna så när jag jobbar...varje människa har sitt öde och är på sitt sätt i sin värld med sina funderingar som ingen av de andra känner av. Bredvid varandra, men ändå inte...


bilden är lånad från google

festis

bilden lånad från 'kommer du ihåg' på fb
En sådan här fanns alltid med på skolutflykterna när jag var liten. Nostalgi.
Idag är förpackningen rektangulär och visst är den mer praktiskt. Den går att stapla vilket var lite mer svårt med den här, ovan pyrmidformde föpackningen som väcker minne från förr.
Janne har berättat att även mjölkförpackningar fanns i den här formen. På den tiden fanns dock inte jag med ;)
Dessa mjölkförpackningar måste ha varit jättesvåra att hålla och hälla upp mjölken med....


söndag 23 september 2012

snart är det jul

Har ni börjat fundera på julklappar eller kanske rent av börjat handla julklappar? Jag har köpt några stycken. Är faktiskt sent ute i år. Brukar börja mycket tidigare än så här.
Tänk att det imorgon bara är tre månader kvar till julafton....bara det är ju lite stressande om man inte gör upp en liten tidsplan eller ett schema man kan följa...inte följa slaviskt kanske, men ha det som lite stolpar att checka av.
Inom kort, i mitten av oktober ungefär ska jag börja med julbaket...inte alla kakor, lite ska ju bakas i december, men några sorter iaf...och så ska jag rulla köttbullar.
Julkort ska göras. Jag har inte scrappat på evigheter men jag vill få ihop några julkort - hög tid att sätta igång för jag vet att jag brukar gå ut hårt och sedan tar luften liksom slut och så får jag stressa med de sista korten.
Tror minsann att jag under morogndagen ska skriva lite listor på vad som måste ordnas inför julen....vad som måste köpas förutom julklappar och mat...pynt och dekorationer till borden. Ljus i massor måste man också ha!
Ja, snart är det jul och jag längtar :) men tiden dit får allt ta och gå lagom snabbt...det finns som sagt en hel del som ska fixas och trixas innan...





bilden är lånad från nätet, google

när det regnade

 

Det blev ingen skogspromenad medan regnet öste ner i eftermiddags, men väl en liten sväng bort till kyrkan här bredvid för att ta några bilder och sedan några i trädgården.
Jag satt under ett paraply och knäppte en del bilder när det regnade som mest.